År 2019 var det 25 år sedan den första upplagan av Bornholmsmodellen kom ut.

Det vetenskapliga projektet, som Bornholmsmodellen bygger på, avslutades 1989. Resultaten visade att de så kallade ”risk-gruppsbarnen” var de stora vinnarna. De var dessa barn som låg i rikszonen för att utveckla dyslexi. Genom att fonologisk medvetenhet och dyslexi har ett klart samband var det just den fonologiska medvetenheten, som ökade genom de dagliga språklekarna. Tack vare språklekarna fick många barn en lättare lässtart.

När de goda resultaten spred sig i landet var det många som tog kontakt med Umeå universitet, där den statistiska bearbetningen av de danska barnens resultat utfördes. Vi denna tid arbetade jag där med olika läs- och skrivprojekt och kom även i kontakt med Bornholmsprojektet genom de danska skolpsykologerna, som arbetade med projektet.

Många intresserade svenska lärare hörde av sig och ville arbeta med Bornholmsprojektets språklekar i sin verksamhet. Tyvärr fick jag ge dem beskedet att språklekarna endast fanns på danska. Jag hörde då med de danska upphovsmännen om jag kunde få översätta och bearbeta den danska förlagan till svenska. Jag fick klartecken från dem och jag påbörjade mitt arbete 1993 och mitt manus var klart 1994. Då funderade på ett lämpligt namn för den svenska utgåvan. Jag tyckte att Bornholmsmodellen skulle vara lämpligt – en språklig modell med sitt ursprung på Bornholm. Boken fick namnet Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till skriftspråket. I boken finns fullständiga planeringar med språklekar för projektets 32 veckor samt 8 veckors repetition för årskurs 1. För de yngre barnen i förskolan finns det nu även 8 veckors planering med passande språklekar.

Under åren som gått, sedan den första upplagan av Bornholmsmodellen kom ut, har jag utvecklat materialet och även utvecklat appen Bornholmslek och Bornholmsstugan.

Språklekar efter Bornholmsmodellen – en väg till skriftspråket har gett många barn under åren en god start på den första läsningen!